Okonventionella grannar

Jag var på väg ut i morse när en granne gick uppför trappan i morgonrock. Jag hälsade och hon berättade att hon letat påskpynt i förrådet. "Efter flytten minns jag inte var jag lagt dem". Det var befriande att se en person som vågar vara sig själv, bryta mot ängslighet och "vad tänker andra".

Plötsligt såg jag framför mig ett bostadsområde där grannarna tar med sig kaffet ut och tar med en stol utanför huset. Sitter och pratar med de som passerar. Så är det på många platser i Latinamerika. På kvällen blir hettan inte så olidlig - då är det skönt att ställa ut en stol och prata med grannar eller de som är ute och går. Vännerna stannar till om de är promenad. Eller likvakan då alla grannarna i kvarteret tar med sig en stol och sätter sig för att vaka natten lång. Man äter tillsammans och pratar.

Kanske måste vi starta en ny rörelse för att ta tillbaka gemenskapen. Vi som vågar vara oförutsägbara. Och stå ut med att andra tycker vi är konstiga. Själv får vi kanske lite roligare.