Planer för pensionen

Ekonomidelarna i nyhetspressen dignar av råd för den blivande pensionären. Här kommer ett annat. Om du har en lägenhet, sälj den och köp en gård med så mycket skog och åker du anser dig ha råd med. Börja i tid, vänta inte till pensionen. Ju tidigare desto bättre för att kunna betala av så mycket som möjligt av investeringarna.
Under tiden fram till pensionen bygger du upp verksamheter som kompletterar pensionen. Som exempel kan nämnas äggproduktion, får, biodling. Det gäller att ha många strängar på sin lyra. Kött kan man köpa billigt av grannar, jaga och fiska.
Köksträdgården, bärodlingarna och potatisodlingen bidrar till att dra ner matkostnaderna. Gården bör inte värmas upp på ett sätt som blir kostsamt i längden. Går det åt el bör man installera solceller på taket som nätansluts och elen kan säljas. Ved kan man hämta i skogen.
Den privata pensionen och tjänstepensionen tänker jag ta ut vid 62 års ålder. Dit är det bara 5 år. Under tiden kan ni följa mina strävanden att bygga upp en gård. Inte bara för att klara pensionen utan också för att klara en eventuell kris i samhället.
Det knastrar i kakelugnen och vedspisen. Ute har det blivit mörkt. Det doftar linolja av det nymålade kökstaket. Nu blir det middag med nötkött från grannens gård.

Sjöhagen

Det blev inte Spaboda. Det blev Sjöhagen utanför Nora. Den 15 juni 2012 skrev jag kontrakt med två representanter för 13 arvingar och mäklaren. Gården från 1800-talet med flygelbyggnader från 1700-tal hade varit till salu sedan ägaren, en bonde som levt ensam sedan föräldrarna dött, dog en sommardag 2011. 

Köket och närliggande rum var nedsotade. Han hade eldat och stängt spjället för att spara ved, trots skog runtom. Tak, lister och väggar var svarta, det luktade lagård i huset. Hade inte städats på länge. En del syllar och delar av golv var ruttna av fukt som spädde på den unkna luften. Kanske en bidrogande orsak till att gården inte blivit såld.

Stylingfirmorna har upptäckt det jag inte upptäckt tidigare. Bristen av föreställningsförmåga hos köpare. Det jag missade i vinst för att min lägenhet inte var uppfräschad vann jag i huset för att andra inte såg potentialen.

Jag visste att det var min gård och tack vare en duktig snickare, som mäklaren rekommenderade, och en rad skickliga hantverkare är nu gården på väg att bli mitt drömhus.

Vackert belägen i Nora kommun med vy över sjön Saxen tronar min gård.

Spaboda

Nu har jag hittat gården och i morgon blir det budgivningsfight. Lrf-konsult har först hemliga bud, sen får de som lämnat bud till klockan 11 vara med och bjuda till klockan 15. Sedan får de som vill bjuda mest göra upp. Jag är orolig för att de som tittat på huset tidigare inte insett att det lilla huset är fuktskadat och att bottenstocken är murken i det stora huset. Tänk om de vinner och sedan drar ner på priset. Och så står jag där med information och lång näsa.

Oansvarigt snortande

I DN idag skriver Jonas Thente om Drevet mot Ola Lindholm. Jag visste inte vem Ola Lindholm var innan "kokainscoopet" men själva debatten stör mig. Den är onyanserad och fokuserar på svensk moralpanik. Det största problemet med personer som snortar kokain är att de är bidrar till den organiserade brottsligheten och undergräver demokratiska processer i Syd- och Centralamerika.

De är helt enkelt osolidariska.

Kanske borde det vara det som pressen berättar om nästa gång. Hur tusentals fattiga mördas, hur knarkkartellerna styr över städer, över politiken och omöjliggör sund utveckling. Den grundläggande ekonomiska regeln att efterfrågan styr produktionen gör att vi kan välja vilken värld vi vill ha men att internalisera denna kunskap verkar näst intill omöjligt.

Eller - ta upp debatten att snorta, röka på etc ska ses på samma sätt som att dricka alkohol och legaliseras av samma skäl som ovan - för att minska organiserad brottslighet och därigenom skapa demokratiska processer. Ekologiskt rättvist producerad Coca?

Sy egna kläder

Var på en workshop om LFA - Logical Framework Approach - som Regionförbundet anordnade. Jag skriver på ett projekt för unga kvinnor som har designtalang och som vill bli företagare. Otroligt inspirerande att möta dessa unga kvinnor som sedan barnsben älskat att sy, sedan gått tillskärar- och mönsterkonstruktionsutbildningar, som längtar efter att kunna skapa och producera kläder i större omfattning och leva på det. Märk, inte bli rik, men kunna leva på det. Jag hoppas de lyckas.

När vi bodde i Almeria i Spanien i början på 80-talet hörde jag om en kvinna som klippte ut tyger. Det var en lång kö till hennes dörr. Vi stod på gatan och pratade medan vi väntade på vår tur. Jag tog fram mitt jeanstyg och visade en bild ur en tidning på en kjol. Hon tog mina mått och klippte ut delarna i tyget. Jag åkte hem och sydde ihop kjolen och den blev precis som jag ville ha den.

Snål eller ekonomisk

Den som är eller löper risk att bli arbetslös, t.ex har ett vikariat eller projektanställning kan få intervjuresor betalda av Arbetsförmedlingen. Jag ska på intervju i Malmö och åker tåg på måndag från centralen med Veolia transporter. Högst upp på min biljett står det SNÅLIS. Tidstypiskt för vårt konsumtionssamhälle att ekonomisk jämställs med snål. Snål kan en person vara fast den är slösaktig, men ogenerös. Ekonomiskt är den som har kontroll över sin ekonomi och vet att väl förvalta sitt pund.

Bönor till lunch

För några veckor sedan behövde jag spara pengar och kokade en gryta med bönor, lamm och rotsaker. Bönorna fyllde en stor del av maten och snart var lammbiten uppäten. Resten fördelade jag i burkar och frös ner. Till lunch kan jag äta nästan vad som helst. De upptinade burkarna med bönor och rotsaker fungerar perfekt. Till middag äter jag mer elaborerad mat. Hädanefter blir det mer linser och bönor till lunch. Ett bra sätt att spara såväl pengar som att äta lite mindre kött och mer nyttigt.